katarinaaa

- tycker du att det är kvinnligt att spotta?

frågar mannen menande efter ett långt utlägg om dagens ungdom
varpå jag vänder mina könskampstaggar utåt och svarar mannen med en motfråga

- tycker du att det är manligt att spotta?

vips har jag kastat mej in med huvudet före i en könskamp.
jag förstår inte varför att spotta skulle vara en aktivitet förbehållen mannen.
okej - att man har synpunkter om huruvida det är fräscht att spotta eller inte.
att tycka och dessutom försöka få medhåll från mej om att det,
läst mellan raderna,
skulle vara värre om en kvinna spottade – inte okej.

det är en tröttsam kamp att söka lätta på tyglarna kring det traditionellt manliga och kvinnliga.
om vi inte gör det. om vi låter oss matas, och ständigt matar unga
med förväntningar kring egenhändigt påhittande skillnader mellan killar och tjejer
så stöper vi dom sakta i samma gamla form och vi håller liv i uråldriga påhitt.
som att det vore manligt att spotta. och kvinnligt att inte göra det. 

det kan tyckas vara hopplöst att ha en diskussion som denna med en man
vars byxor fladdrade av basen på michael jacksons konsert i göteborg 1988.
en man bland andra, i samma ålder, 
vars idéer om manligt och kvinnligt sedan länge formats och befästs.
år 1988 -  då tillhörde benen jag sprang på en liten flickas
och man kan lätt konstatera att tiden vi vuxit upp i säkert varit olik.
kanske därför en så till synes hopplös diskussion, men också därför så viktig.
jag tror att vi gör skillnad både i det stora och i det lilla.
om jag tigandes, nickandes håller med så är jag övertygad om att flickor,
som idag är burna på barns ben ,
om 30 år kommer att hamna i liknande diskussioner, med då gamla män.
jag hoppas att dom ska slippa det.